Det finns olika typer av kommunikation. Kommunikation handlar om vårt sätt att kommunicera, vårt sätt att uttrycka oss. Envägskommunikation: här sker ingen kommunikation, personen är självupptagen, bryr sig inte om andras åsikter, vill bara själv synas och höras. Tvåvägskommunikation; kan vara dubbelrikta, djup kontakt skapas. Vi hör och uppmärksammar varandra. Flervägskommunikation: samspelet i en grupp, vi kommunicerar med varandra. Att kommunicera är ingen lätt sak, inte ens när två jämbördiga försöker meddela sig med varandra fungerar det alltid komplikationsfritt.
När vi träffas och pratar med varandra överför vi information inte bara genom vad vi säger utan också med gester, miner, genom att rodna etc.(kroppspråket) Förr skrev vänner och släktingar ofta brev till varandra, när de i dag istället skulle ringa. På senare tid har telefax och e-post ersatt delar av den kommunikation som tidigare gjordes via brev. Om alla i framtiden har tillgång till internet och e-post, kanske det inte finns något behov av traditionell post. De flesta använder sig av internet varje dag. Vi har alltid kommunicerat ansikte mot ansikte, så om den kommunikationen finns det mycket forskning. Internetanvändandet däremot är såpass nytt och har ökat så snabbt att forskningen inte hunnit med. Normer för uppförande har utvecklats av sig själv på nätet, men det verkar som att vi fortfarande har svårt att veta riktigt hur vi ska förhålla oss till sociala relationer över nätet.
Åsikterna går ofta isär om internetrelationer är "riktiga" relationer eller om sådana bara kan skapas med någon man träffat ansikte mot ansikte. Just med e-post och nätanvändande kan jag tala mycket om eftersom jag är en stor användare av det genom studier samt att ha kontakt med andra. Tror det är viktigt att inte dra all kommunikation på nätet över en kam. Den kan ha många olika syften och varje syfte har nog sina speciella fördelar och problem. Vissa använder nätet rent professionellt, för att jobba, andra mest för att hålla kontakt med redan knutna kontakter och ytterligare några för att träffa nya människor.
Det finns faktorer som påverkar tilliten människor emellan positivt, som att man avslöjar personliga saker om sig själv, eller till viss del. Istället för att le skriver man *ler* när man hälsar någon kommer in i ett chattrum och säger hej då eller *vinkar* när de går. Kommunikation ansikte mot ansikte har utvecklats under så lång tid hos människorna att normerna sitter hårt fast, men man kan överföra dessa till nätspråk/känslor till andra man samtalar med utav de verktyg som finns till hands där. Det finns också nackdelar, och dessa kan en del vara ganska snabba att påpeka. Som exempelvis att det kan uppstå missförstånd man ser inte den andre personen framför sig, man kan inte höra rösten. Hos många som inte är så vana vid att kommunicera via datorer stöter man ofta på en farhåga att samhället är i upplösning. Skräckscenariot är, som så många gånger förr, att vi till slut kommer sitta isolerade i våra lägenheter tittandes på TV och surfandes på Internet och knappt träffa andra människor.
Det tankesättet förutsätter att datormedierad kommunikation skulle vara en fullvärdig ersättning till att träffas ansikte mot ansikte. Jag tror inte det här är något man behöver bekymra sig för eftersom jag är övertygad om att man som människa har ett grundläggande behov av att socialisera med andra människor. Antagligen får man ett annat intryck av en person man möter på nätet än om man möter henne/honom i “verkligheten”. Kanske är inte ett intryck rätt och ett annat fel eller förvanskat, utan båda bara olika sidor hos personen. I så fall kan kanske nätkommunikation hjälpa oss att hitta dolda sidor hos oss själva och andra som av någon anledning inte kommer fram när vi träffar varandra ansikte mot ansikte. Ta ex telefonen som nu är efter hundra år helt naturlig för oss att använda och anses som ett rikt medium, och jag tror att samma sak kommer hända med de nyare kommunikationsformerna.
Snabbheten kan tyckas vara positivt med internet/e-post/telefon men jag vill även tillägga att man kan tyckas att det känns stressigt eftersom idag, (dagens samhälle) kräver a att man alltid ska vara tillgänglig. Men visst informationen kommer fram bra mycket snabbare idag än vad den någonsin har gjort innan. Att efter en arbetsdag vill man BARA titta till sin e-post, men efter ett tag inser man att man har suttit lite längre än så. Att chatta tar ju ganska lång tid, då man måste skriva till vederbörande, eller man kan även tala i mikrofon också. Det som kan tänkas vara snabbat och positivt är att man kan tala/skriva med flera åt gången. Att meddela dödsfall är oftast en mycket svår uppgift som kräver ett personligt engagemang. Då man som utsatt verkligen behöver ha den informationen genom ett personligt samtal, då man kan behöva stöd och närhet. Att få prata ut och få avreagera sina känslor genom att gråta eller skrika. Alla andra kommunikationssätt är negativa enligt min uppfattning. Detta gäller alla tråkiga/negativa besked, de ska behandlas genom ett personligt samtal.
[kommer du från en sökmotor ? Var god och klicka HÄR!]